Jag vet inte vart jag ska börja. I December har vi känt varandra i två år, i december har vi varit tillsammans i ett halvår. Jag älskar dig på alla sätt och vis, men framförallt så älskar jag hur bra du får mig att må. Hur dålig en dag kan vara, hur ångesten är upp över öronen, men du får allt att bli bra. Du har hälpt mig på alla sätt, jag vet inte vad jag skulle gjort utan dig. Du såg saker som ingen annan gjorde, som ingen annan förstod, men du gjorde det. Jag har aldrig mått så bra som efter det att vi blev tillsammans. Att vakna upp med dig vid min sida är det bästa som finns, att kolla på dig och se hur vacker du är, att vara med dig men aldrig få nog, att sakna dig så fort du kliver på tåget trots att vi setts flera dagar i rad, det är det bästa jag vet. Att veta att du alltid finns där, att jag kan säga vad som helst dig, du är min bästa vän. Det är helt galet härligt att ha en bästa vän som man är sådär jävligt kär i. Som man har ett vänskapligt band med men också en kärleksrelation med. Det är underbart. Ingen får mig att skratta så mycket som du, ingen gör mig så lycklig som du. Vad som än händer så går vi igenom det tillsammans. Jag älskar dig Lorentzo, från djupet av mitt hjärta och tusen gånger mer. Du är det finaste jag har, mitt allt.♥